måndag 28 november 2011

Frånvaro

Hej alla fina

Jag vill börja med att ge en liten förklaring till min frånvaro både i bloggen men även här i Indien.
Det har varit en period med många tankar. Jag har försökt reda ut de nya mötena med kulturen, människorna men främst med mig själv. Jag hade en kort period där jag kände mig vilsen, orkeslös och deprimerad. Om du frågar mig varför, så skulle mitt svara vara stress. Det slog mig hårt som en välförtjänt örfil på kinden. Det jag trodde att jag hade lämnade kvar i Sverige förföljde mig ända till Indien.
Idag mår jag mycket bättre så här kommer en summering av den senaste tiden.

Angående insamlingen så har pengarna gått till material och en dagsutflykt till konstgalleriet Sri Chitra Art Gallery i Thiruvananthapruam. Bildstudenterna tackar så hemskt mycket för Ert hjärtliga bidrag! Här kommer två bilder från utflykten och massa annat gott.

Nog skrivet. Jag låter bilderna tala istället!

Dagsturen till Konstgalleriet!

Bildelever

Ananans!







Gummiträd

Diwali - The festival of lights

Salsalektion

Bröllop nummer ett!

Bruden


Brudgummen

Bröllop nummer två.

Bruden 

Brudens far, som bjöd in oss till bröllopet

Tack återigen för Ert bidrag. Denna vecka kommer en workshop att äga rum där ungdomarna och barnen kan interagera och låta kreativiteten flöda. Insamlingspengarna kommer gå till att ordna denna workshop. 
Eftersom det endast är 2,5 veckor kvar av min tid här på Mitraniketan är ett förslag att ge resterande av pengarna till skolan där de har barn som går i låg- till högstadiet. De barnen som går där kommer från olika stammar eller slummen och har en tuff bakgrund. Denna skolsektion har väldigt ont om pengar och barnen bor på organisationen, men Mitraniketan tar inte betalt för något. Hoppas det känns överkomligt för Er!
På återseende!

// Malin


tisdag 1 november 2011

Mitt hem

Tack!

Det har gått en månad sen jag satte min fot på Mitraniketan. Inte visste jag då att jag skulle kalla detta mitt hem.

Efter en härlig helg i Varkala (turistort) så har jag fått åka ännu mera buss, vilket är det billigast nöjet här. Du får möjlighet att träffa den lokala befolkningen och möta vänliga nickningar, se mer av den gröna djungeln och känna vinden fläkta i håret. Äntligen har jag fått bada i Indiska Oceanen. Med den majestätiska vyn och hypnotiserande vågorna fick det mig att inse. Hur mycket jag än njöt av min miniweekend med min resekamrat så ville jag hem. Inget i Varkala fick mig att önska bort det jag har i Mitraniketan. Inte ens mötet med svenskar väckte en gnutta längtan till Sverige. Jag är här och jag lever för mitt arbete som jag gör nu.
Tack vare Ert bidrag är vi uppe i 1700 kronor. Det är helt otroligt. Med detta ska jag fortsätta mitt arbete och göra allt jag kan för dessa ungdomar och barn. Det viktigaste Ni har givit är inte beloppet kronor, utan Ert stöd och kärlek Ni har visat mig och eleverna här. Så jag kan inte säga mer än TACK. Ni är verkligen underbara!

Med kärlek// Malin

ps. bilder kommer när internet orkar ladda upp :P